Blue Mountains

 
Mina dagar bara flyger förbi. Det är mycket som händer just nu och tiden går fort. Men på ett härligt sätt. Förra helgen spenderade jag i Blue Mountains, där det var någons slags konferens för läkare som föräldrarna skulle på. Och deras lilla dotter skulle också följa med, vilket betyder att lilla jag följer med. Det var ju inte direkt en avkopplande helg när man har hand om en treåring hela tiden, men det var kul att bo på ett superlyxigt resort i bergen. Det händer ju knappast varje helg och slår sällan fel. Så jag och Sophia hade det riktigt mysigt och gjorde massa skojiga saker. Men jag skulle vilja åka tillbaka någon annan gång, utan barn, för att se och vandra lite mer. Och ta lite bättre bilder. När jag är på så här fina ställen, då värker det i mitt kamerahjärta. Jag saknar min gamla, fina systemkamera som säkert ligger hemma och saknar mig med. Jag är trött på att ha en kamera som man kan hålla med en hand, ge mig en stor, tung kamera som man behöver trycka mot ansiktet och hålla med båda händerna! Jag har kollat upp lite  hur mycket det skulle kosta att köpa en bra kamera här... Biljett hem eller en kamera? Hm... 
 
 

Lite dimma

Ena dagen sol, andra dimma. Jag vaknade upp och undrade om jag hamnat i London över natten. Inte för att jag varit där, men jag har hört och sett på scooby doo att det är ganska dimmigt där ibland. Men det ju lite härligt med dimma tycker jag ändå. När det är så här tjock dimma så saknar jag min kära kamera där hemma. 
 

Höst

På dagen idag så var det riktigt härligt väder, så jag tog med mig Mozart ut på en långpromenad. Eller, med toypudel mått mätt så var det en väldigt lång promenad, så han var helt däckad när vi kom hem. Det är verkligen så himla mysigt med hund. När man inte har en så glömmer man snabbt bort hur mysigt det faktiskt är. Jag längtar lite tills jag har en stabil vardag och inte flänger omkring så som jag gör nu, så jag kan skaffa mig en egen liten skit. Men det får vänta, för jag vill flänga runt ett tag till.
 

Fredagsmys

Den här helgen har varit den mysigaste på länge. Caroline tog med sig övernattningsryggsäcken till jobbet i fredags, sen åkte hon hit till mig. Kul att visa henne vart jag bor nu för tiden. Synd bara att det här stället inte är mitt eget, det hade varit något det! Kanske i ett annat liv, haha. Vi hann med att mysa med Mozart, äta pizza i soffan, gå på marknad, leka i "lustiga huset" på Luna Park och luncha. Det får man ändå vara nöjd med.
På torsdag så kommer nog Sophia hem, men om jag har fattat allting rätt är jag ledig till nästa måndag. Härligt.
 
 
För nästan en vecka sen så dog min telefon. Det blev myrornas krig. Dom svarta vann och efter det fick jag inte igång den. Så jag gick in med den till någon reparatör som skruvade isär allting och konstaterade att den var död. Lilla S2 dog av hög ålder. Tror seriöst att det här den första mobilen har jag har haft som dött av naturliga orsaker. Annars brukar jag tappa bort dom, bli stulna, tappa ner i en sjö, under en buss eller något liknande. Jag mognar! Men jag har varit mobillös ett tag nu. Och pendlat fram och tillbaka om hur jag skulle göra. Lägga ut en mindre förmögenhet på en ny telefon eller snåla och köpa en billig? Det svider ju verkligen i plånboken att köpa en ny telefon! Det finns så mycket roligare saker man lägga pengar på, speciellt när jag här. Men, jag gick in i butiken, kände lite på samsung s4 och bestämde mig. Så nu får jag snåla ett tag. Men det kan det kanske vara värt.
 
 
 

Phuketminnen

Här flyttar jag till Australien och tror att det ska vara sol och härligheter varje dag. Pfft, så är det inte! Nej, men helt ärligt. Jag visste ju självklart att det inte är högsommarvärme hela året, men det är faktiskt kallare än vad jag trodde att det skulle vara. Kallt, blåsigt och regnigt. Men det är något som man inte får klaga på, jag vet. Vintern har varit lång hemma. Men det vet jag inte så mycket om, hehe. Jag har varit borta i snart 6 månader. Helt galet vad tiden går fort! Sen jag kom hit så räknar jag bara i Australien-månader och glömmer bort att jag faktiskt var iväg i två månader innan jag kom hit. Jag pratade med Sofie om resan igår. Det känns så avlägset. Allt var så fantastiskt jävla bra! Nästan allt, förutom de gångerna vi blev grundlurade och bortrövade (typ) i Hanoi, haha. Eller när vi skulle ta oss till Phuket från ett ställe jag glömt namnet på. Vi tänker att vi ska kosta på oss en skön resa, så vi betalar för att åka privat minibuss hela resan. Bussen är fyra timmar försenad, men när det väl kommer så sitter vi i baksätet och gottar oss. Knäpper upp shortsen och förbereder oss på en skön resa. Efter en kvart så åker vi in på en liten landsväg och blir avsläppta på en "busstation" mitt ute i skogen. Med massa andra folk blir vi boskap som man styr omkring. Så efter en halvtimme där så blir vi satta i en knökfull minibuss med andra turister. Vi kör i två timmar, stannar för toalett och mat. Sen kör vi i en halvtimme till ytterligare en busstation, men en större den här gången. Vi blir avsläppta på ett kontor och får vänta där. På en lokal skolbuss. Blir intryckta på lokalbussen. Alla glor, ingen fattar vad vi gör där. Inte vi heller. Vi åker med skolbarnen och gamlingarna tills vi till slut kommer till den stora busstationen i Phuket. Tror vi. Det är fel station som fortfarande är en bit utanför, men därifrån så tar vi taxi och kommer fram helskinnade men typ sex, sju timmar försenade till hostlet. Det var en random resa! Men det som är lustigt när man väl är där, är att det bara att gilla läget. Att sätta sig ner och bli tjurig tar en ingenstans. Visserligen hände det väl att jag svor en del under resan, tur att jag reste med Sofie som kan lugna ner mig när jag är på väg att skälla på någon stackare som inte heller vet vad som händer. Jag saknar putte. Vill lägga upp en bild från resan, men en datorjävel i Thailand åt upp ALLA bilder.
Så istället blir det en bild på mitt röda hår som behöver färgas om. Jag funderar på att köpa nya glasögon. Vore kul med nya. Tänker pilot. Nejnejnej tänker mamma då. Jajaja, tänker Charlotte. Får se om jag får tummen ur. Är jag lika effektiv som jag var med tatueringen så har jag väl nya brillor om fyra år.

Hundmys

Nu har familjen åkt på semester i två veckor, så nu är jag och hunden Mozart ensamma i lägenheten. Sjukt härligt! Mysigt att ha Mozart här så jag inte är helt ensam, om det inte vore för att han är en riktig plåga ibland. Han är den största lipsillen i världen. Typ. Jag vill inte att han ska sova i mitt rum eftersom han inte är rumsren ännu. Men att ha en hund som skrikgråter utanför rummet är svår att inte släppa in. Men idag vaknade jag klockan halv sju av att han torkar rumpan mot mitt täcke och x antal fartränder på heltäckningsmattan så bestämde jag mig för att försöka vara stark ikväll. Jag har inte lust att spendera en till förmiddag med att skrubba heltäckningsmattor. Men för det mesta så är han riktigt gosig. Jag är ju mest van med hund i modellen större, men det är mysigt med en liten skit som ligger och sover knäet eller bara nere vid fötterna.

En vinnande trio

När jag och Sophia leker, så får jag alltid leka med dom fulaste sakerna. Vilket inte gör mig någonting, jag var likadan. Okej, jag är fortfarande likadan. Men att sitta och leka i flera timmar kan bli väldigt tråkigt, om det inte vore för de fantastiska namnen på leksakerna jag har blivit tilldelad. Jag leker med The naked Barbie (som också går under namnet The naked one), med Miss Horny och Mr Sharp Horny (går också under namnet Mr Hard Horny). Dom två sistnämda är dinosaurier med horn. Jag har självklart funderat på att försöka flika in att hon kanske borde byta namn, men heeey, det skadar ingen, plus att mina dagar blir så mycket roligare med dom namnen. Jag har ju inte en särskilt avancerad humor så det här passar mig perfekt. Det finns ingenting som inte är kul. Jag har verkligen blivit tilldelad den vinnande trion. Idag så skulle The naked one, Miss Horny och Mr Hard Horny på fest och allting som hände på den festen var bara så sjukt kul. Det gör det lite lättare för mig att leka samma lek 100 gånger i rad, plus att jag är gladare och då blir Sophia gladare. Och när hon är glad, är jag glad. Så det är ju egentligen bara en win-wincirkel. Jag tänkte ta en bild på mina lekkamrater, men när man hänger med så coola typer så finns inte tid att dra fram mobilen!

tatuering

Så, i söndags skaffade jag mig en tatuering. Som jag tänkt på väldigt, väldigt länge. Och nu ska den sitta på min rygg väldigt, väldigt länge. Det känns jävligt bra! Jag gjorde den i Bondi, på Kaleidoscope. Han som skulle göra den var väldigt försenad, så både jag och Caroline ville vara arga på honom när han kom, men det gick liksom inte, för han var så snäll. Men det gjorde ont alltså, jag ska inte försöka hymla med det. När den har läkt så kommer jag förmodligen att ha glömt hur ont det faktiskt gjorde och börja planera inför nästa. Det som dock är bra med läkningen, är att jag är omringad av läkare. Skulle något bli infekterat, så går det ingen kris på mig. Hittills så har fyra läkare och en sjuksköterska studerat den noga med glasögonen på och konstaterat att den läker (och läcker för den delen, sjukt äckligt att vakna med bläck på lakanet) som det ska. Så, mamma och pappa, ni kan slappna av, jag är i goda händer! Och till pappa, jag ska hälsa från Aron att han var emot det från början, bara så du vet!
anledningen till att jag inte lagt upp någon bild försen nu, är för att jag tycker det är sjukt irriterande med folk som lägger upp bilder på helt nygaddade tatueringar, när huden är röd, svullen och bara äcklig. Det förstör även den snyggaste. Sånt stör jag mig på, så alla vet det.

sjukt barn

Den har helgen har bjudit pa massa roliga saker, som jag ska dela med mig av snart. Men inte riktigt an. Den har dagen startade mindre bra, med att Sophia slappte arets spya precis innan vi skulle ga till dagis. Men nagot som ar ganska bra, ar att hennes foraldrar ar doktorer, sa da far man fortur pa vardcentralen. Sa vi stack bort till hennes mamma som konstaterade att det bara ar ett virus och ingenting att oroa sig over, men hon ar ett barn som spyr, sa nu ligger hon har hemma och ser pa film och spyr. Kanner pa mig att det kommer bli mycket tvattande idag.  Igar sa mellanlanda Lisa en kvall i Sydney, sa jag passade pa att hanga lite med henne. Vi akte ut en svang till mig, at lite och gick pa bio och sag Iron Man 3. Sjukt bra rulle alltsa. Det ar sa manga bra filmer som ska ses pa bio nu. Det var hur som helst valdigt kul att traffa Lisa fisa lite!
tva sma bilder fran en fest i somras

För mycket info

På det här stället så är det jag som står för all städning och jag insåg precis en mindre upplyftade sak. Dom har fyra badrum. Vilket innebär att om jag stannar här i ett halvår så kommer jag 96 gånger stå lutad och skrubba deras toaletter. Även om man bor på ett väldigt fint ställe så är det svårt att känna sig glammig när man städar bort andra människors bajs. Det är mycket bajs i det här jobbet. Till den som vill veta alltså. Mest barn- och hundbajs. Hunden som inte är rumsren ännu. Men det är okej när man kan ta en tupplur på jobbet och det är fullt acceptabelt.
Jag tänkte att jag skulle ta en söt och mysig bild på mig och skitkorven. Det gick sådär. Så här är en bild på mig och en svart hårboll!

Tre.

Förra veckan bara flög förbi! Helt plötsligt går jag in på min tredje nannyvecka. Nu börjar jag komma in i det lite mer och lillskiten testar mig inte lika mycket längre. Skönt! Den här helgen så åkte jag ut till Cronulla och hängde lite med Caroline och Aron. Men nästa helg, då jävlar kommer det hända grejer! Cliffhanger på den.
Cool tjej

Fina Sydney

Igår så tog jag en promenad över bron och nere vid vattnet. Fan vad Sydney är fint! Egentligen så hade jag skrivit ett inlägg om vad jag gjort den här veckan, men det händer något med min iPad varje gång och allt försvinner, så nu skiter jag i det och bara lägger upp två bilder istället. Det var ändå inte så intressant.

testvecka

Förra veckan var inte rolig. Pappan i den här familjen har två söner från ett tidigare äktenskap som brukar vara här vissa helger, men nu är det lov här, så, suuuuprise! Helt plötsligt så är jag lekledare för tre energiska ungar som inte vill något hellre än att få mig arg. Bra start på veckan. Det var mycket skrik. Inte från min sida alltså, från deras. Alla har sjukligt starka viljor och mycket energi. Dom är ju snälla egentligen, det märker jag ju. Men dom beter sig som tre, tio och elvaåringar gör. Speciellt sådanna som är vana att byta nannys ganska ofta. Men jag överlevde (drack jag inte kaffe förut, gör jag det nu) och jag tror faktiskt att det gick ganska bra. Så nu är det bara jag och treårstrots kvar. Det kan jag hantera. Treåring tillsammans med en valp. Som inte är rumsren, älskar att bita i Sophias klänningar och hon älskar att krama honom. Hårt. Man behöver ju inte ha tråkigt i alla fall!
Vi var en smabbis på Luna Park

Härlig ensamhet

Ibland är det värsta som finns att vara ensam, men ibland är det det bästa som finns. Att äta lite sushi nere på bryggan och kolla ut över Operahuset, Harbour Bridge och Sydney innerstad nattetid, med svensk musik i lurarna, den känslan är jävligt härlig! Och jag vet att jag har så mycket roliga och spännande saker framför mig. Just nu är jag själv mitt bästa sällskap. Men imorgon så vill jag inte vara ensam längre, för det väntas lunch med Ca när jag släppt av lillen på dagis. Jag har väl tagit ungefär en miljon bilder av den där bron, dom flesta med mobilen, men jag har också tagit några med kameran jag har med mig, med så lång slutartid som lillkameran tillåter. Ska bara få tummen ur och föra över bilderna. Men här kommer ytterligare en mobilbild! Här är min utsikt för tillfället.

And here comes the meatsweats

Helgen började med att jag och den gamla nannyn gick ut för att ta en drink efter att vi städat lägenheten på fredagen. Sen slutade det med att vi åkte ut till Manly för att gå ut och klubba lite. En riktigt lång, random och intensiv fredagkväll blev det. Så det var riktigt skönt att åka ut till Cronulla och slappna av där över resten av helgen. Vi gick ut på middag och jag beställde en rejäl jävla stek. Det är kul med spännande mat, men det är svårt att slå en riktigt bra köttbit! Haha, jag är den mest feminima människan i världen... Till den som antecknar beställde Caroline en laxsallad, inte en halv ko.

Hedenstein

RSS 2.0